Solros, vacker även den.

Solros, som aldrig fick bli vad den kunnat bli. Dålig jord, alldeles för lite vatten, för lite sol och ljus. Ingen kärlek alls. Lämnad att ta hand om sig själv, så gott det nu gå. Den fick komma in i värmen några dagar, fick vatten och lite omsorg. Stäckte lite på sig, men orkade inte mer.

Vacker. Vacker i allt sitt förfall. Stolt.

En solros kan väl inte vara hemsk?

Solros, min egen odling. Från ett IKEA-kit. Varför ska inte växter också behövas monteras?

Fast är det inte en tråkig bild? Utan flugan så hade den varit väldigt tråkig.

En stilla strand

En stilla strand, en stilla kväll. Ljuger kameran igen, eller ska man säga, är kameran ärlig igen? Var det så här mörkt? Var det en hotfull kväll, i ett folktomt område?

Inte hotfull kväll, stilla, mycket folk i närheten, kurs i akvarellmålning snett bakom mig till vänster. Nickebo, kyrkans sommarhem ligger alldeles intill, flera besökare, några familjer som grillar i trädgården. Jag har just fikat, ätit en mycket god blåbärsbiskvi. Mår rätt väl, trivs med livet, ett leende på läpparna.

Ändå så är det så här jag minns den vackra kvällen vid Nickebo.