Jag brukar ibland, när andan faller på, besöka olika historiska marknader. Ett antal personer klär upp sig och sina barn i epokkläder och låtsas vara människor från ex vikingatiden. De leker och flyr vardagen. Lite mer väluppfostrade låtsaskrigare kämpar med varandra. De hade kunnat vara fotbollshuliganer, så man får väl kanske vara tacksam att de är låtsasvikingar. Eller ska man?
Marja Hagerman beskriver i sin bok Det rena landet hur nationen Sverige skapades under 1800-talet. Det lilla landet var liksom inte en nation utan ett land som styrdes av en en kung och en riksdag. Ingen såg sig väl som svensk utan mer som östgöte eller norrköpingsbo. Nu skulle dessa spridda medborgare i konungariket Sverige bli svenskar. Alltså så mer eller mindre uppfann man en förhistoria, Sveriges allmoge och får man anta Sveriges adel, fick ett ärorikt förflutet. De var germaner, den sista resten av ett rasrent ädelt folk.
Det här ledde till att Sverige och en del andra länder blev till nationer, men det ledde också fram till nazisternas illdåd.
I detta tillsynes ofarliga vikingasvärmande finns ett frö till att hela historien upprepas igen. Det är det som jag ser nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar