Skuggorna på väggen

Platon menar att den värld som vi upplever, den är endast skuggor på väggen i en grotta. skuggor av den verkliga världen. Vi sitter med ansiktena in mot en grottvägg och det riktiga, det ideala livet det försegår bakom våra ryggar. Vi är fångna och kan inte ta oss ut och delta i livet utanför grottan.

Vårdag, solsken, lite kallt, men underbart väder. Kastanjen utanför mitt sovrumsfönster har börjat knoppas. Det är inte det som jag ser, utan jag ser bara denna stora skugga. Som försvinner rakt ner i stensättningen.

Jag är inte fången, jag kan titta lite till höger och se kastanjen och se den fula skylten som kastar den stora skuggan. Jag kan delta i den stora världen utanför.

Men vad är mest intressant? Vad är mest verkligt? Skuggan eller skylten?